top of page

En keltisk/svensk tiger


Vi behöver tillväxt för att kunna finansiera omställningen och välfärden (=ett bra liv). Tillväxten behöver ske inom planetens gränser. Historiskt har det ju inte varit så, tillväxten har skett, åtminstone delvis, på planetens bekostnad. Klimatförändringar beroende på koldioxidhalten i atmosfären. Förlorad biomassa på grund av samhällsutveckling, urbanisering, gifter etcetera.

 

Hur får man ihop det?

 

Bra strategier är inte beroende av bara en sak, av att bara göra ett val. Och inte heller är de ett resultat av en serie oberoende val. Bra strategier är ett resultat av många saker, av att göra val som är inbördes beroende av varandra.

 

Det är alltså inte så lätt, särskilt som det fort blir komplext, och när man är ambitiös och vill ställa om världen till en mer hållbar produktion.

 

Men en grundprincip vi tror på i nätverket Sustainability Circle är att försöka lära av andra och varandra.

 

Många pratar om Irland och den keltiska tigern som ett framgångsexempel vad gäller tillväxt och utveckling. I ett läge där det också är mer och mer tydligt att Europa i sin helhet, och Sverige, halkar efter.

Vi vill alltså också försöka förstå lite mer om Irland och dess tillväxt.

 

Det är också intressant med Irland eftersom utvecklingen skiljer sig mycket från Nordirland, och Storbritannien som ju i grunden borde kunna vara ganska lika. När det nu inte är det, det går mycket bättre för Irland, är det intressant att förstå vad de gjort.

 

En svårighet är att det beror på vilket tidsperspektiv man har. Och att olika källor förstås har olika tidsperspektiv. I den här artikeln skall vi försöka förhålla oss till 1990 och fram till idag. Det gör vi för att vi vill att man generellt måste försöka bli mer långsiktig. Och då måste man också se över längre perioder.

 

Profit

Irland har haft en fantastisk ekonomisk omvandling. Fram till och med 1980-talet var Irland ett av Europas fattigaste länder med en låg ekonomisk tillväxt, hög inflation, höga skatter och en stor statsskuld. I början av 1990-talet inleddes Irlands ekonomiska metamorfos som gav Irland benämningen ”den keltiska tigern”. Från1994 till 2001 hade landet en genomsnittlig tillväxt på närmare tio procent per år.


En rad samverkande faktorer låg bakom rekordtillväxten, både externa och interna. Till de externa hör bland annat tillväxten i den globala handeln och den amerikanska ekonomin, samt skapandet av EU:s inre marknad och tillgången till EU-bidrag. När det gäller de interna faktorerna fattade den irländska regeringen ett antal strategiskt viktiga beslut däribland att sänka skatterna och att ingå överenskommelser med Irlands sociala partnerskap som höll tillbaka löneutvecklingen och gav stabilitet på arbetsmarknaden. Regeringen har även under lång tid fört en aktiv politik för arbetskraftsinvandring, vilket har bidragit till att landet har en ung och välutbildad befolkning.

 

Under finanskrisen 2008 var läget allvarligt för Irland. Många unga lämnade landet på grund av bristen på arbete och svag ekonomi. Och det var en statsskuldskris.


Befolkningspyramid, jämförelse Sverige och Irland. Källa: https://globalis.se/laender/

Men sedan har tillväxten åter kommit tillbaka till höga nivåer. Så finanskrisen var ett hack i kurvan.

2014–2022 har Irlands tillväxt åter legat på nästan tio procent i snitt per år, jämfört med Sveriges årliga snitt på 2,4 procent under samma period.

 

Irland har idag EU:s näst högsta BNP per capita, 104 KUSD per person jämfört med Sveriges 56 KUSD.

 

En sammanfattning över de faktorer som bidragit till Irlands tillväxt skulle kunna vara:

·      Utländska Investeringar

Þ    Låg bolagsskatt: Irland lockade många multinationella företag genom att erbjuda en av de lägsta bolagsskatterna i Europa (12,5%). Nu finns ett golv beslutat av OECD på 15% som Irland anpassat sig till. I Sverige är bolagsskatten 20,6%.

Þ    Företagsvänlig miljö: Regler och politik utformades för att vara attraktiva för företag, vilket ledde till en våg av investeringar från stora teknik- och läkemedelsföretag som Google, Facebook, Pfizer och Apple.

·      EU-medlemskap

Þ    Tillgång till den inre marknaden: Irlands medlemskap i EU gav fri tillgång till en stor marknad, vilket var attraktivt för multinationella företag.

Þ    Subventioner och bidrag: Irland drog nytta av EU-strukturfonder som hjälpte till att förbättra infrastrukturen och stödja regional utveckling.

·      Teknologi, Innovation och Utbildning

Þ    Hög utbildningsnivå: Irland investerade kraftigt i utbildning, vilket ledde till en högkvalificerad och engelsktalande arbetskraft.

Þ    Universitet och forskning: Samarbete mellan universitet och industrin främjade innovation och forskning, vilket ytterligare lockade teknikföretag.

Þ    Teknologicentra: Irland etablerade flera teknologiparker och innovationskluster, som Silicon Docks i Dublin.

Þ    Forskning och utveckling: Staten stödde FoU-initiativ, vilket bidrog till att skapa ett dynamiskt ekosystem för innovation.

·      Infrastruktur

Þ    Transport och kommunikation: Betydande investeringar i infrastruktur förbättrade transport- och kommunikationsnätverk, vilket underlättade handel och logistik.

Þ    Fastighetsutveckling: Snabb tillväxt inom fastighetssektorn skapade både arbetsplatser och bostäder för en växande arbetskraft.

·      Samhällsfaktorer

Þ    Politiskt stabilt klimat: En stabil politisk miljö skapade förtroende hos investerare.

Þ    Attraktiv levnadsstandard: En hög levnadsstandard och god livskvalitet lockade både arbetskraft och företag.

Þ    Finansiell politik: Strikta finansiella regler och övervakning hjälpte till att upprätthålla ekonomisk stabilitet.

Þ    Ekonomiska reformer: Reformer som privatisering av statligt ägda företag och liberalisering av marknader bidrog till att öka effektiviteten och konkurrenskraften.

 

Men hållbar utveckling är som bekant inte bara ekonomi (Profit) – utan People, Planet, Profit.


People

Ett mått som ofta används på livskvaliteten i ett land är den förväntade livslängden. I Sverige är det 84 år och i Irland 83 år för ett nyfött barn 2024. Det får väl anses samma.

 

Ett annat svårare, mer subjektivt mått är olika former av lyckoindex. I World Happiness Report så får Sverige på en 10 gradig skala 7.344 och hamnar som det fjärde lyckligaste av världens länder. Irland får 6.838 och hamnar på 17e plats. Också rätt lika egentligen.  

 

Planet

Irland har ungefär samma klimatmål som Sverige, halvera utsläppen till 2030 och nå netto-nollutsläpp senast 2050. Projektionen framåt, enligt en rapport från Environmental Protection Agency (EPA), är att Irland på väg att minska sina totala växthusgasutsläpp med endast 29 % till 2030, långt under målet på 51 %. Alla sektorer, utom bostäder, förväntas överskrida sina utsläppstak, särskilt jordbruk, industri och elproduktion.

 

Irlands planer för havsbaserad vindkraft och solenergi har potential att betydligt förbättra landets klimatrankning om de genomförs effektivt.

 

Irland har lagt grunden för en omfattande klimatomställning genom ambitiösa planer och lagstadgade mål. Men implementationen är utmanande. Och läget rätt lika vårt svenska men ändå lite mer utmanande.  Så här finns mer att göra och mer att förstå.


Källa: https://globalis.se/Statistikk/co2-utslipp-per-innb?country=41946&country2=42464

Sammanfattningsvis kanske man kan säga att Irland slår Sverige ordentligt på Profit, vi är rätt lika på People, men Sverige är något bättre på Planet.

 

Det finns fortsatt skäl att vara nyfiken på utvecklingen i Irland för att lära av det som funkat. Men de har nog inte alla svaren – om det var någon som trodde det.


 

Referenser/Länkar:

2 visningar0 kommentarer

Comments


bottom of page