Det är nyttigt att reflektera emellanåt och att fundera och dra slutsatser om vad man upplevt och vad man lärt sig. Så här års kallas det kanske årskrönikor. Till vardags kanske vi kallar det grundorsaksanalyser, 5 varför eller after action reviews.
Reflektionen syftar till att lära sig. Ofta lära sig om sig själv, sina känslor och sina beteenden, men också om sin grupp. Och utvecklingen.
Det finns mer eller mindre avancerade metoder för reflektion, för mig funkar det bäst att i en stund av stillhet och lugn, titta bakåt, i kalendern, på bilder och anteckningar och fånga upp det som då kommer till mig, vad tänker och känner jag spontant, när jag ser noteringen om den aktiviteten. Men i reflektionen går jag lite djupare, stannar en stund till så att fler saker kommer upp och bestämmer vad som är viktigt att jag tar med mig. Personligen får jag ofta aha upplevelser, ”just det! det var ju en bra sak, den har jag glömt göra något med” och försöker sedan ändra så att jag framåt tar med mig fler och fler av de bra sakerna.
Ofta är reflektionen också ett sätt att faktiskt bli medveten om allt som hänt, när man står mitt i det och går från det ena till det andra är det svårt att känna att något faktiskt händer och förändras. Men när man tar ett steg åt sidan så ser man att saker och ting faktiskt utvecklats. Och då är det lättare att känna sig nöjd och tillfreds och samla energi till nästa avstamp mot vidare utveckling.
Året 2022 i bilder!
Min reflektion kring året som gått är att vi måste fortsätta bli bättre att hantera risk och osäkerhet. För några år sedan var de flesta omedvetna om vad pandemier, extremväder, och säkerhetspolitik kan betyda för vardagen och jobben. Att konjunkturer kommer och går och att förändringar är det normala vet vi ju sedan tidigare, men de senaste åren har ändå tagit det till en ny nivå för de flesta av oss. Motståndskraft, beredskap, risk och krishantering är begrepp som fått större plats och kommer att få ännu större betydelse.
Vår metod att möta dessa osäkerheter är att bättre få ihop teori och praktik kring den nya tekniken. Den teknik som öppnar upp för ökad effektivitet och kundnöjdhet och nya affärsmodeller. Jag upplever att vi haft färre teoretiska diskussioner om vad man kan använda digitaliseringen till och fler kring hur man verkligen får effekt och kan gå fortare fram. Det tolkar jag som att alla nu ser värdet, att alla har förstått vad man skulle kunna göra, men att det fortsatt av olika skäl är svårt att få till det praktiskt. Hur blir man framgångsrik och effektiv i implementering av ny teknik så att det också ger effekt i arbetssätt och resultat?
Vi säger ofta att det inte är tekniken som är utmaningen för oss ingenjörer, det är människorna, ledarskapet och kulturen, förändringen. Det har vi också tydligt haft på agendan året som gick och det kommer fortsatt vara i fokus.
Det som stuckit ut under 2022 är att vi kunnat träffas fysiskt igen. Vi har vart på 4 mässor, vi har startat våra regionala studiebesök och vi kan träffas igen på plats ute i industri-Sverige! Det är fantastiskt kul!
Men att jobba på distans och digitalt är fortsatt en del av det nya normala så det är fortsatt en del av vår agenda.
Tack till er alla 555 olika personer som varit med på våra fler än 100 aktiviteter under 2022. Tillsammans har vi skapat nästan 1500 tillfällen till lärande och inspiration. Det är några som är med ofta, läs om dem nedan, och några som bara är med enstaka gånger. Alla är lika välkomna!
Nästa år kommer det fortsatt vara en blandning av digitala och fysiska träffar, det är vad ni efterfrågar. Enkelheten och tillgängligheten med det digitala, men djupet, detaljerna och känslan i det fysiska vi att fortsätta med det som vart bra
StartUpScaleUp återkommer i februari för tredjegången. Vilka nya företag har bra teknik och ideer som vi kan ha glädje av? Ibland är det enklare att vara innovativ och kreativ i en helt ny verksamhet. Det får vi smakprov på 23 02 23!
Under 2022 har vi formerat vårt 2040 projekt som kommer rulla med full kraft under nästa år (och åren bortom det). 2040-projketet genomförs av ”young potentials” (30-årsåldern +/- några år), dvs de som kan tänkas leda svensk industri 2040. Uppdraget är att steg för steg skapa och skärpa bilden av svensk produktion 2040. Alla aspekter ingår: analog och digital teknik, business, politik, organisation, kompetensförsörjning, samarbeten och allianser… 2040-projektet har ingen definierad sluttidpunkt (förutom 2040).
Bästa sättet att hänga med i den kommande agendan är att ha koll på vårt veckoutskick på söndagar, följa oss på LinkedIn och gå in på vår hemsida, https://www.sustainabilitycircle.se.
Avslutningsvis- ett stort tack till Carin som gör att så mycket funkar, utan att det syns, egentligen precis som alla andra ingenjörer!
Jag hoppas att du får lite ledigt i helgperioden. Jag vill att du är rädd om dig, och alla andra!
En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
/Henric
henric.widen@sustainabilitycircle.se
PS – Vad gör orkestern den 23:e december?
– De har julstämning.... DS