Reservdelar i fokus: erfarenheter, framgångsfaktorer och nya möjligheter

NORD är ett branschöverskridande nätverk inom Sustainability Circle, dedikerat till att utveckla och optimera reservdelshantering och driftsäkerhet. Vi samlar experter, underhållschefer, tekniker och beslutsfattare för att diskutera strategier, utmaningar och lösningar för en optimerad reservdelshantering och driftsäkerhet.

Genom NORD arbetar vi aktivt för att kombinera hållbarhet med driftsäkerhet och effektiv resursanvändning, i linje med Sustainability Circles vision om en mer hållbar och konkurrenskraftig industri.

Fokusområden i våra digitala och fysiska möten:

🔹 Effektiv reservdelshantering – kapitalbindning, återanskaffning och lageroptimering.

🔹 Driftsäkerhet och förebyggande underhåll – hur vi säkerställer tillgänglighet och stabilitet i våra anläggningar.

🔹 AI och digitalisering – hur ny teknik kan förbättra processer och beslutsfattande.

🔹 Best practices och erfarenhetsutbyte – hur företag kan lära av varandra och implementera smartare lösningar.

Vill du vara med? Kontakta oss för mer information om kommande möten!

NORD – Nätverk för Optimerad Reservdelshantering och Driftsäkerhet -  En del av Sustainability Circle

Efter en vår med flera spännande diskussioner sammanfattade vi resultatet i en punktlista över viktiga faktorer att ha på plats för att få till en effektiv reservdelshantering.

Listan är tänkt att fungera som ett konkret stöd för intern reflektion och diskussion. Den kan användas i t.ex. tvärfunktionella grupper där man går igenom punkt för punkt och skattar nuläget. Många av frågorna är sådant som är både viktigt och svårt att lyckas med i praktiken – och därför bra att få syn på tillsammans.

Nulägescheck för reservdelshantering v juli 2025.pdf

Ladda ner PDF • 199KB

Arbetet fortsätter och vi har nu gjort en uppdatering baserat höstens diskussioner

Erfarenheter och insikter från diskussioner hösten 2025

A. Helhetssyn:Ekonomi, teknik och driftsäkerhet måste samordnas. Optimering handlar inte om att minska lager – utan om att maximera värdet av varje lagrad krona.

B. Datakvalitet:”Börja med det data du har” var ett återkommande råd. Hellre en mindre, komplett datamängd än stora men ofullständiga register.

C. Kommunikation och förankring:Projekt misslyckas ofta inte på grund av metodik utan på grund av bristande intern samordning.

D. Ny teknik kräver förtroende:AI, 3D-print och automatiserade beslut vinner inte effekt utan tillit till systemen – vilket kräver transparens och kompetensutveckling.

Ekonomiska drivkrafter och värdeskapande

Kapitalbindning som strategisk nyckelfaktor: Förrådsvärdet binder ofta mer kapital än vad organisationen inser. Genom optimering kan man frigöra mellan 10–20 % av det totala lagervärdet utan att minska tillgängligheten.

Ränta och kassaflöde i fokus: Efter flera år med låga räntor är finansieringskostnaden nu åter en real faktor. Hög kapitalbindning påverkar både ränta, kassaflöde och företagets flexibilitet.

Totalkostnadsperspektivet: Deltagarna betonade vikten av att räkna in alla kostnader – lagerhållning, administration, risk för inkurans och stillestånd – inte bara inköpspriset.

Konkreta exempel: Industrifall visade att minskat förrådsvärde från 7,9 MSEK till 4,7 MSEK gav cirka 20 % besparing på årsbasis.

• Tre nivåer av effekt:

  1. Finansiell (frigjort kapital och lägre kostnader)

  2. Operativ (ökad tillgänglighet)

  3. Hållbar (mindre svinn, effektivare resurser)

Projektmetodik och datakvalitet

Framgångsreceptet: Tydlig struktur – förstudie → dataanalys → optimering →uppföljning.

Kritisk datakvalitet: Ett projekt kan bara bli så bra som datan tillåter. Minimikrav: artikelnummer, benämning, leverantörens artikelnummer, beställningspunkt, lagersaldo och tre års uttagshistorik.

Förstudierapporten som beslutsunderlag: Många framgångsrika företag använder förstudierapporten som ett “grönt ljus”-steg för att avgöra om optimeringsprojektet ska starta.

Förankring i organisationen: Projektgruppen bör inkludera representanter från underhåll, produktion, inköp, förråd – och gärna ekonomi. Det ger mandat och minskar risken för missförstånd.

Vanliga fallgropar:

• Bristande datakvalitet eller åtkomst till rätt data.

• Otydligt syfte – optimering tolkas som kostnadsjakt i stället för tillgänglighetsförbättring.

• Överambitiösa projekt – börja i mindre skala och bygg vidare.

Ny teknik och strategiska möjligheter

Additiv tillverkning som komplement: 3D-printing används i allt högre grad för sällananvända eller utgångna reservdelar.

Urvalet: Vanligtvis är 5–10 % av reservdelarna i ett förråd potentiellt printbara – men varierar med bransch och material.

Ekonomisk nytta: Störst effekt uppnås när man minskar ledtider, transportkostnader och lagerhållning snarare än när man jagar lägsta styckkostnad.

Lärandeprocess: Flera deltagare betonar värdet av att börja i liten skala – exempelvis med plast- eller verktygsdetaljer – innan man går vidare till metallprint.

Digitala förråd: Ett framtida scenario är att ritningar och 3D-modeller ersätter fysiska hyllplatser. Digitala reservdelar möjliggör snabb tillverkning vid behov.

Kompetens och organisation: Framgång kräver både designkunskap och processförståelse – ofta genom samarbete mellan underhåll, produktion och teknikavdelningar.

Vi har arbetat in de senaste diskussionerna och uppdaterat vår Nulägescheck för reservdelshantering.

Vill du ha den kompletta och uppdaterade listan eller vara med i arbetet kontakta oss info@sustainabilitycircle.se