Orkar vi med de riktigt svåra frågorna?
2026-09-20, Söndagar kl.15:
En vecka har gått sedan valet.
När jag skriver detta vet vi fortfarande inte säkert hur Sveriges regering kommer att se ut de kommande fyra åren. Rösterna är precis färdigräknade, mandaten fördelade och nu börjar det politiska pusslet.
Det är demokratin som arbetar.
Vad var det vi inte pratade om?
En av de frågor som sannolikt kommer att förändra vårt samhälle allra mest under de kommande fyra åren var märkligt frånvarande i valrörelsen. Artificiell intelligens.
Tänk tillbaka fyra år. Hösten 2022 hade de flesta människor aldrig använt generativ AI. ChatGPT hade ännu inte lanserats. (Släpptes 30/11 2022)
Sedan dess har utvecklingen gått oerhört snabbt.
AI kan idag skriva, programmera, analysera bilder och stora datamängder, skapa film och musik och utföra allt mer komplexa arbetsuppgifter. Vi går dessutom från AI som svarar på frågor till system som själva kan planera och genomföra arbetsflöden.
Vad kommer då att ha hänt när vi går till val nästa gång, 2030?
Det vet ingen. Men det är svårt att föreställa sig att AI inte dramatiskt kommer att påverka produktivitet, arbetsmarknad, utbildning, industri, offentlig sektor, informationsflöden – och kanske också själva demokratin.
Ändå var frågan förvånansvärt osynlig i valrörelsen.
SVT:s genomgång inför valet visade till och med att hälften av riksdagspartierna inte nämnde AI eller artificiell intelligens en enda gång i sina valmanifest. Det som ändå nämndes rör bland annat innovation, arbetsmarknad, kompetens och desinformation. Men betydligt mindre om den kanske svårare frågan: vad händer när AI på bara några år börjar förändra själva sättet vi arbetar, organiserar företag, fattar beslut och skapar produktivitet?
Kanske finns det en mänsklig förklaring
Är vi människor helt enkelt dåliga på att hantera frågor som är för stora, för komplexa och för osäkra?
Vi är ganska bra på problem som går att avgränsa.
Vad kostar bensinen? Hur lång är vårdkön? Hur många poliser behöver vi? Hur mycket ska skatten höjas eller sänkas?
Där går det att formulera ett problem, argumentera för olika lösningar och fatta ett beslut.
Men AI är annorlunda. Vi vet inte exakt hur snabbt tekniken kommer att utvecklas. Vi vet inte vilka yrken som kommer att förändras mest. Vi vet inte vilka nya företag och affärsmodeller som kommer att skapas. Och vi vet inte fullt ut vilka konsekvenser tekniken får för skolan, informationssamhället eller demokratin.
Det gör frågan svår att diskutera. Men den blir inte mindre viktig för det.
Frågan behöver inte vara:
Vad kommer AI att göra med Sverige?
Den frågan går kanske inte att besvara.
En bättre fråga kan vara:
Hur bygger vi ett Sverige som snabbt kan lära, anpassa sig och ta vara på möjligheterna när tekniken förändras?
Då hamnar kompetens, experimenterande, innovation, säkerhet och livslångt lärande i centrum. Och där tror jag faktiskt att vi ingenjörer och tekniker har mycket att bidra med.
Tack för en fantastisk OT-dag!
I torsdags samlades vi på Göteborg Energi för årets stora OT-säkerhetsdag.
Ett stort tack till alla er som kom, delade erfarenheter, ställde frågor och bidrog till diskussionerna. OT-säkerhet är på många sätt ännu ett exempel på samma utmaning som jag beskrivit ovan. Digitalisering och uppkoppling skapar fantastiska möjligheter – men också nya beroenden, risker och frågor som inte har några enkla svar. Just därför behöver vi mötas.
Under dagen samlade vi många erfarenheter och perspektiv som vi nu ska arbeta vidare med. Jag tänker inte försöka pressa in alla slutsatser här.
I kommande Söndagsbrev återkommer jag med reflektioner och lärdomar från dagen – både från presentationerna och från våra gemensamma diskussioner.
För det är kanske precis så vi behöver möta de riktigt svåra frågorna.
Inte genom att vänta på att någon ska ge oss facit.
Utan genom att lära, diskutera, testa och bygga kunskap tillsammans.
Det är också därför vårt nätverk finns.
Läs mer: SVT, Hälften av partierna nämner inte AI i sina valmanifest, 9 september 2026. Läs SVT:s genomgång
Kommentarer