Ledarskap, Kompetens, Generation Z, Framtidsyrken, Arbetsmarknadskunskap
En av de viktigaste, om inte den viktigaste möjliggöraren för långsiktigt hållbar utveckling för svenska verksamheter är tillgången till kompetens. Medarbetare med rätt utbildning, rätt inställning och rätt erfarenhet.
Påståendet innehåller flera delar. Dels så behöver den kompetens som medarbetarna har med sig kontinuerligt förändras och utvecklas. Till exempel så ställs det idag mer krav på att kunna använda IT och förstå hur IT kan bidra än för 25 år sedan. Förändringstakten kring vilka kompetenser som krävs är antagligen också högre och högre. Snart, om inte redan är blockchain och kvantdatorer också del i det vi alla behöver kunna.
En utmaning kan också vara att de ursprungliga kompetensbehoven inte försvinner eller ersätts utan det kommer hela tiden till nya. Skall man kunna reparera en motor så måste man fortfarande kunna byta rullningslager och fixa en lindning men man behöver också förstå frekvensomformning och integration av sensorer till molnet. På ett säkert sätt med blockchainteknik (?). För att ta ett konkret (?) exempel.
Men det innehåller också den del som är att vi behöver medarbetare. Punkt. Barn och ungdomar som är intresserade av att göra de val i livet som resulterar i att de småningom blir uppskattade tekniker, ingenjörer i våra samhällsbärande svenska industrier och förvaltningar.
Frågan är inte ny, varje generation har förundrats över att kommande generationer är annorlunda och inte gör logiska val.
Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare.
Sokrates ca 400 f kr.
Före industrisamhället ville ungdomar bli det samma som pappa om man var kille. Och som mamma om man var flicka. Mästarbreven gick i arv i familjen. Gården gick i arv.
Lite senare var det finare om alla blev präster, lärare eller ingenjörer. Beroende på om det var kyrkan, folkskolan eller industrialiseringen som var den starkaste samhällskraften.
Sedan mediesamhället tog fart med TVn på 50talet så ville alla bli vad man kunde se på TV. Programledare, artist, idrottsstjärna. Det som inte syntes positivt på TV förlorade i väsentlighet. Att det behövs ingenjörer och tekniker för att det skall bli någon TV överhuvudtaget glömmer man fort.
Det har fortsatt/förvärrats med sociala medier. En lärare lär ha sagt att det är svårt att få ungdomarna att förstå att innan man blir TV kock måste man bli kock.
Det är ett problem att de yrken vi är beroende av för att välfärden skall fungera inte syns.
Många av oss är engagerade i initiativ att ta emot praktikanter, exjobb, tala på skolor, satsa på tjejer, inspirera lärare, tekniklyftet mm. Men det verkar ändå som det inte riktigt hjälper. För få är intresserade av teknik, än färre av industri och nästan ingen av underhåll.
Samma frågeställning har intresserat Björn Nordén de senaste 10 åren. Hur skall man få unga att välja den väg som är viktig för samhället och som faktiskt ger dem ett bra jobb när den vägen är okänd och ointressant för dem.
Björn, www.arbetsmarknadskunskap.se är den som jag sett haft bäst ansats. Det är därför viktigt att lyssna på Björn. Vill du höra hela historien får du kolla in vårt webbinarium med Björn: www.sustainabilitycircle.se/webbinarium filtrera på Björn Nordén i föreläsarefältet. (endast för medlemmar i Tankesmedjan Sustainability Circle)
Vad säger barn och ungdomar, 10 åringar, när de blir tillfrågade om vad de vill bli:
Sådana yrken som de känner till, har de glasögon vet de vad en optiker är, förskollärare vet de vad det är, polis och brandman. tex genom föräldrar
Sådana som ger status och pengar, toppmäklare
Sådana som ger bekräftelse och syns, influencer, youtuber, tidigare programledare, fotbollsproffs och sådana som ger berömmelse
Sådana som är i förlängningen av deras hobbies, gillar man djur vill man bli veterinär
Efter att ha träffat 300 000 ungdomar vet Björn att ungdomarna i åk 4 nämner ungefär 30 yrken som de vill bli, men sedan nämns samma 30 yrken av de som går i åk 3 på gymnasiet. Och om alla ungdomar är intresserade av 30 yrken leder det till obalans i form av kompetensbrist på ena sidan och arbetslöshet på den andra.
Hur skall man förändra det? Man måste nå ungdomarna på de arenor där de befinner sig. På sociala medier finns alla och de som hörs och syns mest är inte alltid de som har det klokaste att säga. Men i skolan kan man påverka. Alla måste passera där och de är där för att lyssna om man pratar engagerat med dem. På alla andra arenor är konkurrensen för stor.
Kopplingen till föräldrarna är också stark så kan man på samma gång påverka föräldrarna är det också bra.
Just nu måste fler in i vård och omsorg, utbildning och teknik. Hur skall man få ungdomarna intresserade av dessa yrken som vi behöver för att samhället skall fungera bättre?
Björn menar att vi måste förklara hur yrkena leder till det som ungdomarna vill, tex hållbar utveckling, stoppa klimatförstöring, mer jämställdhet och mindre orättvisor. Generation Z vet vad man vill men vet inte hur man skall åstadkomma det.
Näringslivet måste samla ihop sig. Varje företag kan inte gå till alla klasser, vi kan inte heller låta varje elev fixa sin egen kompetens, genom att var och en kontaktar enskilda företag.
Vi måste vara ärliga och kunniga. Och berätta hur arbetsmarknaden kommer att se ut i framtiden.
Vi måste prata med dem de berör på ett sätt som de förstår.
Björn vill också att vi anstränger oss mer för att påminna om att de vanliga jobben också är bra jobb. Den vanliga människan i de vanliga jobben måste man prata mer om. Inte bara de exceptionella förebilderna som gjort häftiga resor. Jag vill ha ett jobb som leder till något som ger mig det liv som jag vill ha, är vad ungdomarna tänker utan att veta vad det är för ett jobb. Det behöver vi förklara för dem.
Många försöker lägga ansvaret på lärarna. Eftersom de når många elever. Men lärarna har fullt upp med sitt. Utveckla ämnet, rätta prov, hålla ordning. Lägg inte uppgiften att få eleverna att välja rätt bland aktuella yrken på lärarna. Däremot är lärarna med när Björn pratar med eleverna och det påverkar dem också.
Björn försöker också hjälpa lärarna ge konkreta exempel i sin undervisning. Alltså hjälpa lärarna på deras arena, som är i undervisningen av sina ämnen.
Det är inte advokatserier eller läkarserier som får barnen vilja bli läkare och advokater, det är den status som de förmedlar till barnens föräldrar som spelar in. Man väljer ganska mycket efter föräldrarna och föräldrarna vet vad som ger status. När föräldrarna inte vet vad en ingenjör är eller vilken status det för med sig är det inget man vill välja.
Att förklara en riktig yrkeskarriär och hur det leder till samhällsutveckling är för svårt för att göra en bra tv serie om.
Vad händer när tekniken inte fungerar, det måste vi förklara. Vi måste bli duktigare på att förklara hur saker hänger ihop, på ett enkelt sätt. Och vem som ser till att det hänger ihop.
Hur mycket påverkar lönenivån?
Den påverkar till viss del, säger Björn. Men samtidigt har ungdomar ingen koll på vad en rimlig lönenivå är. Så det behöver förklaras som en livsstilsfråga. Vad behöver man för ett gott liv. Och då kan man förklara att de allra flesta jobben funkar bra. Och särskilt jobben inom industrin är ju dessutom särskilt väl betalda.
Sustainability Circle konstaterar att vi måste samarbeta och ta ett gemensamt ansvar för att få ungdomar in i teknik, automation, maskin, data/it och el. Vi kan inte bli för specifika, bransch för bransch. Idag konkurrerar vi kanske med varandra. Elinstallatörer, servicemontörer, cybersäkerhetstekniker. Det blir för komplicerat. Men om vi samarbetar bättre får vi större effekt.
Sedan måste vi naturligtvis vara bra när de väl valt, företagen måste göra det enkelt att komma till för de som tror att de vill:
Att man vårdar de som tar de första stegen, tex nätverk för unga, kvinnor inom teknik.
Att man gör det enkelt för de som vill att komma intill, praktik, examensarbete.
Att man erbjuder sommarjobb för att visa hur det kan se ut
Att man får formella och informella mentorer.
Att man får svar på sina frågor efterhand som de uppstår.
Nu finns det också något som Du själv kan göra också. Enskilt och på bara 5 minuter!
Som ett komplement till lektioner i arbetsmarknadskunskap tar Competence nu fram ett digitalt verktyg. Som skall visualisera arbetsmarknaden, hur den är uppbyggd och var jobben finns.
Tanken med det nya verktyget är att ungdomar ska vara bättre förberedda för studie- och yrkesval. Verktyget kommer att vara webbaserat och öppet att använda på dittyrke.se.
Ungdomarna kommer att matchas mot yrken som de tidigare inte visste fanns. Om du inte har mött en underhållsmekaniker, en IT-arkitekt eller en automationsingenjör, hur ska du då kunna veta att dessa yrken finns?
Du kan vara nu vara en av dem som bidrar till att ge rätt bild av ditt yrke. Gå in på yrkesinfo.se och fylla i enkäten, det tar ungefär fem minuter och är en god investering för att säkra kompetensförsörjningen i framtiden. Den information som du lämnar bidrar till att ge ungdomar en bredare och mer uppdaterad bild av arbetsmarknaden.