AI-utveckling och konsten att hantera förväntningar
- Sustainability Circle
- för 3 dagar sedan
- 2 min läsning
2026-01-18, Söndagar kl.15:
Det går knappt att hänga med längre.
Nya AI-modeller, nya samarbeten och nya löften avlöser varandra i ett tempo som gör det nästan hopplöst att försöka skapa sig en stabil bild av utvecklingen. Ibland känns det som om framtiden uppdateras varje vecka.
Och ändå är vi skyldiga att försöka. Inte för att vi ska kunna förutsäga exakt hur allt kommer att bli – utan för att tempot i sig gör fel förväntningar farliga.
I det här landskapet blir uttryck som underpromise and overperform och manage expectations mer än kloka ord. De blir strategier för att inte gå vilse.
När begrepp tappar fotfästet
Ta begreppet AGI – Artificial General Intelligence.
I sin ursprungliga betydelse syftar det på AI som kan utföra alla intellektuella uppgifter som en människa kan. En rimlig men mycket hög ribba.
I dagens debatt används samma ord ofta för betydligt snävare förmågor – men med samma laddade löften om snara genombrott.
Det är här problemet uppstår.
När samma begrepp betyder olika saker för olika människor skapas en systematisk överskattning av var vi faktiskt befinner oss.
Vi ser redan effekterna:
Studenter som tvekar inför utbildningar eftersom de tror att ”AI ändå gör allt snart” – en begriplig reflektion, men farlig om den leder till fel slutsatser.
Företagsledningar som prioriterar eller avvaktar investeringar baserat på orealistiska tidslinjer.
Organisationer som planerar för en framtid som ännu är mer vision än verklighet.
Historien ger oss en varning. Tidigare perioder av överdriven AI-hype har lett till så kallade AI-vintrar, där förväntningarna sprang långt före leveransen och intresset kollapsade. Ironiskt nog kan det största hotet mot AI:s långsiktiga utveckling därför vara just våra egna överdrifter.
Att kalibrera oftare
AI utvecklas i en imponerande takt. Det råder ingen tvekan om det. Men utvecklingstakt är inte detsamma som omedelbar användbarhet överallt.
Kanske är den viktigaste förmågan just nu inte att försöka gissa exakt hur AI ser ut 2026, utan att:
justera våra förväntningar oftare
skilja mellan prototyp, produkt och vision
våga säga: ”det där är lovande – men inte klart än”
Vi kommer att gissa fel ibland. Det är oundvikligt i ett teknikskifte med den här hastigheten.
Men det är stor skillnad mellan att gissa fel – och att låta orealistiska förväntningar styra våra beslut, prioriteringar och självbilder.
I en tid när framtiden tycks uppdateras varje vecka är kanske den viktigaste färdigheten inte att springa snabbast, utan att stanna upp tillräckligt ofta för att justera riktningen.
Att kalibrera. Att skilja på löfte och leverans. Att hålla både nyfikenheten och omdömet vakna.
Att dela erfarenheter och lära av varandra.
Välkommen till Sustainability Circle 2026!
Kommentarer