• Sustainability Circle

Hur blir man attraktiv för unga?

Vad är det första en ung person tänker på när hen hör underhåll, underhållsteknik och industri? Kan man ändra på personers uppfattning av det?

Unga har fått ökade kunskaper om industrin men att förändra attityder tar tid (Tillväxtverket, 2016) Det finns många exempel på ”framgångsrika” projekt. Radioreklam leder till mer trafik på hemsidor, insatser för att få tjejer att söka leder till större andel tjejer men de långsiktiga och slutliga effekterna går inte att se i projekten. Vi måste vara beredda jobba långsiktigt.


Praktik är en bra åtgärd men vi måste bli bättre på att organisera och använda praktiken också med tanke att den skall ge framtida kompetent personal. Det kräver mer fokus från industrins sida och igen långsiktighet.


Ett område vi diskuterar regelbundet i nätverket med lite olika ingångar är hur vi skall säkra kompetensen genom att vara attraktiva för kommande generationer. Så att de väljer för oss relevanta utbildningar och att de söker för oss relevanta anställningar. Oss=de som tror att Smart Maintenance är räddningen för att få en hållbar utveckling i världen.

Här har jag samlat en del tankar baserat olika aktiviteter och olika källor. Tanken är att uppdatera inlägget efterhand som jag hittar någon ny pärla.

Ibland upplevs vi som strategilösa, om vi skall ändra en sådan fråga som ungdomars attityd måste vi ha en riktigt långsiktig strategi. Det kommer ny statistik som triggar diskussion varje år, andel av årgångar som söker vissa utbildningar etc, men vad säger det egentligen? Vad händer om man gör analysen på den data?


Om man menar att man skall påverka via lärare och föräldrar. Om man menar att man måste börja i mellanstadiet. Ja då måste man väl ha en långsiktig plan.


Har vi jobbat så långsiktigt? När vi utvärderar framgångar, tittar vi då bakåt femton år (om man mäter från det att man är 12 år i mellanstadiet till att man är 27 år och har utbildat sig klart och etablerat sig ny i arbetslivet det är 15 år) för att förstå varför. Nej jag tror tyvärr att analysen ofta är för grund och uthålligheten för kort.


Har jag nåt svar på hur man undviker det, när det är angeläget och man vill se snabba resultat, nej inget enkelt i alla fall. Det skulle vara en analys av vilka mätetal skall vi använda, vad är ledande mål och följande mål. Att vi får fler intresserade av underhåll är ett följande mål, men vilka de mest relevanta ledande målen är vet jag inte. Argumenterar nedan för att tex antalet praktikplatser och praktikanter kanske är ett. Men det finns säkert fler.

Många upplever att det är lättare att sälja underhåll till företag än till studenter. Det vill säga företagen inser värdet och utbildningsbehovet och köper kompetensutveckling för redan yrkesverksamma. Även de redan yrkesverksamma ser värdet, i termer av anställningstrygghet och flexibla arbetsuppgifter.


På ett sätt är det väl gott nog, om vi vidareutbildar tillräckligt många kommer vi att vara tillräckligt många. Och det är aldrig fel med praktisk erfarenhet och bakgrund från andra verksamheter innan man hamnar i SmartMaintenance.

Problemet just nu kanske att vi är i ett teknikskifte och det skulle vara bra om fler unga med de allra mest moderna utbildningarna också är intresserade. Att uppdatera högskoleutbildningar är inte nån snabb process. Vi har snabb teknisk utveckling just nu. Så de som gick ut universitetet för 5 år sedan har missat mycket av den mest aktuella tekniken inom IoT – till exempel.

Kanske handlar det dock allra mest om att den generation som nu börjar komma ut på arbetsmarknaden är digitala infödingar.

De är uppvuxna från början med de digitala verktygen och har därför enklare att vara kreativa och se nya möjligheter än vad vi andra är som först skall avlära det gamla och sedan lära in det nya.

Vi behöver deras attityd om den digitala tekniken som självklar.

Hur ser de som vi skulle vilja attrahera, målgruppen, egentligen på oss, på industrin, vet vi det?

Vi pratar ofta om att vi tror att de tror (!) att de tycker att det är smutsigt och bullrigt. Och det är det ju inte längre, så vi måste ändra deras bild.

Men tänk om det de tänker är mer känslan av ofri? Många industrier ligger inte i city, många som jobbar i industrin stannar länge, kanske inte alltid för att de trivs utan för att det är svårt att hitta alternativ, beroende på att man inte ligger i ”centrum” och vill man inte flytta så får man jobba kvar.

Jag påstår inte att jag vet. Men jag påstår att vi borde veta. För om vi skall argumentera och förklara att det är fritt med utvecklingsmöjligheter så är det en helt annan dialog än att det är rent och bra miljö. Problemet är att vi inte exakt vet.

Figuren visar varför ungdomar utbildar sig:

Varför utbildar jag mig? Alla, Killar, Tjejer (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2019)

Det finns också undersökningar kring vad unga vill med sina jobb (Hedlund A, 2003). Vad menar de med ett bättre jobb. 1996 tex rankade ungdomar påstående om arbete enligt, viktigast är

1. ”Att man känner sig uppskattad av både chef och arbetskamrater”.

2. ”Att ha en rättvis och förstående chef”,

3. ”Att jag kan vara stolt över mitt arbete”,

4. ”Att jag har en trygg anställning med regelbunden inkomst”

5. ”Att ha ett arbete där man har många trevliga arbetskamrater” (Gamberale et al. 1996).


En annan indelning kan vara att man jobbar av endera av tre skäl:

· Försörjning, trygghet och överlevnad – försörjningens värderingar

· Materiella framsteg och levnadsstandard – yttrevärldsvärderingar

· Självförverkligande och livskvalité – inrevärldsvärderingar

Av unga med jobb i industrin 1982 -1985 ansåg majoriteten, cirka 75 procent att försörjning och överlevnad var det primära motivet för att arbeta. Frågade man dock alla ungdomar var det vanligaste skälet att arbeta - Arbetet som ett medel att förbättra sin levnadsstandard. Försörjningens värderingar omfattade endast cirka 17 procent av alla ungdomar. Så de som söker trygghet väljer industrin, de som söker utveckling och framsteg väljer nåt annat?


Mer nylig statistik framgår av bilden härintill.

(Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2019)

Arbetsmiljösatsningar är viktiga, men i första hand för att vi som jobbar skall ha det bra, säkerhet är viktigt för de som är på jobbet idag, det är viktigt för de som skall komma i framtiden med. Men just i relation till framtida anställda så är det bemötande som ungdomar upplever i kontakter med företag, t.ex. via PRAO, studiebesök m.m., som har stor betydelse för ungdomarnas syn på arbete.


Ofta har industrin försökt lägga ansvaret på lärarna. Det är inte produktivt för det är svårt att påverka dem och de har mycket att tänka på. Vad kan vi göra själva?


Många arbetsgivare uppger att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt inställning till arbetet (Företagarna, 1996). Det vill säga personer som är redo att axla ansvar och som verkligen vill arbeta. Bristande attityder uppges vara ett lika stort problem som bristande formella kvalifikationer, särskilt när det gäller unga personer. 

Men vad menar vi med ”brist på lämplig arbetskraft”, Blivande medarbetare ska ha rätt attityd, vara ansvarstagande och självgående.

Tyskland har lägre ungdomsarbetslöshet, vilket många förklarar med att man där har behållit lärlingssystemet som överför praktisk kunskap mellan generationer på arbetsmarknaden. Kanske handlar lärlingstraditionen emellertid minst lika mycket om att överföra arbetsmoral och attityder som konkreta kunskaper?

Det finns en del som argumenterar att vi måste påverka ungdomarnas attityd till arbete överhuvudtaget, plikt före rätt. Och att det är det första och mest angelägna problemet, steg två är att få dem att vilja jobba i industrin.

Hur kan vi påverka bilden av begrepp som ingenjör och underhåll? Eller skall vi istället byta namn på det? Det är en evig fråga. Tv program som ”Stör en ingenjör” som syftar till att förklara vad det är en ingenjör gör blir väl en snackis i stunden. Men ger det nån långsiktig positiv effekt, eller späder de på bilden av ingenjören som udda, annorlunda och arbetandes med konstiga saker. Filmerna finns fortfarande tillgängliga via Youtube tex:

Vi brukar ofta säga att alla andra yrken som haft en positiv utveckling vad gäller status och intresse, har haft namnbyte som del i processen. Ingen säger väl med stolthet att de är kamrer idag, men många är de controllers som påpekar att de har en viktig roll i enhetens ledning. Och det har de förstås. Att gå från ett svenskt ord till ett engelskt verkar också vanligt. Managementkonsulter är väl dyrare än ledningskonsulter?

Ofta pratar man om att man vill möta folk där de är och då ingår definitivt ett namnbyte om vi skall möta ungdomar. Men till vad? Machine influencer kanske?

En del säger att det inte är nåt fel på begreppen, det är fint att vara tekniker och ingenjör, men å andra sidan är det så breda begrepp, så allmängiltiga så man förstår ändå inte vad det är egentligen. Lite som kvalitet, det är alltid positivt, men innehåller ju väldigt mycket, eller hållbar utveckling för den delen. Alla vill men få förstår mer i detalj vad.

På sistone har till och med riskkapitalister lärt sig om predictive maintenance. Det beror på att effektivt underhåll är en av de mer konkreta affärscasen där du kan se värde av den nya digitala tekniken. Så de som vill se den nya tekniken implementerad konkret med riktiga besparingar, de fokuserar på tillgänglighet av anläggningar och processer. De fokuserar nog också på planering/forecasting och personalintensiv administration. Men det har lett till att Predictive Maintenance och därmed Maintenance är ett av tidens pop ord även i finanskretsar. Det kanske vi kan utnyttja.

Den moderna bilden av underhåll = Smart Maintenance, man kan mer än i produktion för i produktion använder man bara kunskap. I underhåll utvecklar man kunskap. Kunskapen man utvecklar innehåller analog teknik, digital teknik, ekonomi, management och hållbarhet. Det är motsatsen till att vara nördig. Ordet underhåll leder fel, Smart Maintenance leder rätt.

Ett förslag är att jobba konsekvent med var tids stora problem och förklara hur Smart Maintenance kan lösa dem. Ungdomarna är medvetna om problemen och intresserade av lösningarna men behöver hjälp att förstå hur underhåll’s bidrag hänger ihop. Varje gång ett problem blir känt, förklara hur underhåll bidrar till lösningen. Och jobba långsiktigt.

Utbudet av utbildningsvarianter har exploderat. När jag läste på universitetet för 30 år sedan så fanns det en handfull ingångar men många utgångar. Man behövde inte välja i detalj, det gjorde man senare när man hade mer kunskap om vad man tyckte var roligt och kanske vad man ville jobba med. Av olika skäl är alternativen för ungdomarna så många idag. Kanske så många att det känns övermäktigt, i strävan efter valfrihet har friheten gått förlorad? Med det menar jag att det blivit så otroligt svårt att fatta genomtänkta beslut när alternativen är så många att i sista änden fattar man i alla fall beslut som beror på förebilder, föräldrar, kompisar, sociala medier, mer undermedvetet. Om vi kunde minska antalet alternativ kanske det blir enklare att förklara fördelar med de olika alternativen på riktigt.

Att jobba med förvaltning anses inte kreativt. Konsumtionsekonomin är en stark kraft som drivit fram värderingar och beteenden som gynnar slit och släng, att skaffa nytt, byta ofta. Kanske håller det på att ändra sig äntligen, men att vårda befintligt är inte lika coolt som att skaffa nytt. Det manifesteras väl också av de företagsinterna hierarkierna där de som jobbar med produktutveckling typiskt är ”finare” än de som jobbar med att vårda det befintliga så det håller länge. Men ett Smart Maintenance inkluderar både det kreativa och det förvaltande. Att på allvar ta reda varför ett fel uppstod och på allvar se till att vi inte har några haverier, att vi ökar utbytet och kvaliteten av befintliga processer, det är ett kreativt arbete. Det är proaktivt och skapande. Omväxlande. Att förstärka kreativa färdigheter, och utbilda i kreativa metoder tror jag vi behöver lägga mer kraft på i utbildningarna och om vi gör det kanske vi attraherar fler.

Kanske är ungdomarna rädda för att jobben i industrin kommer att försvinna. Det gäller inte i underhåll. All den nya tekniken måste fungera och det är underhåll’s ansvar. Att köra bil blir snart överflödigt men att underhålla bilen kommer alltid att behövas, och automatiseringen kommer att gå långsammare där. Inte teknikutvecklingen, den kommer gå fort för värdet av snabb turn-around och hög tillgänglighet blir bara högre ju mer självgående tekniken blir.

Underhållsjobben kommer inte att försvinna. De är svårare att helt digitalisera, än många andra.

Vad är det första en ung person tänker på när den hör underhåll, underhållsteknik och industri? Vi vet inte, men det säkraste sättet att påverka det är att ge dem en egen upplevelse, egna ord och tankar.

Ofta pratar vi om att vi som är i branschen måste ställa upp som förebilder. Och vi åker på olika föreläsningar och arbetsmarknadssdagar, och när de kommer till oss får de se många av oss, men då gäller det att vi agerar som förebilder. De är inte bara praktikanter, det är våra framtida kunder, chefer och kollegor och du har en chans att påverka hur du vill att de skall se på ditt jobb.

I sista änden tror jag att det mest effektiva är just det, att ge ungdomarna chansen att på allvar skaffa sig en egen bild. Det betyder att du måste jobba aktivt med praktik, studiebesök, examensarbete, sommarjobb. Kanske måste du ändra din syn på detta arbete. (Tillväxtverket, 2016) Sommarjobben är inte till för att din nuvarande personal skall kunna ha semester, den är till för att du i framtiden skall kunna anställa någon överhuvudtaget. Praktiken är inte en tjänst till en kompis som är lärare utan en nödvändig investering. Med ett sånt synsätt kanske organisation av praktik, vem som har ansvar för att det fungerar och vad det får kosta behöver lyftas. Möter du en ung, ambitiös och kreativ medarbetare så krävs det att du kan möta förväntningarna.


Citerade arbeten

- Alla bilder från https://breddabilden.teknikforetagen.se

- Företagarna. (November 1996). DET ÄR ATTITYDEN, DUMBOM. Hämtat från https://www.foretagarna.se/contentassets/a8bcb31d16cc4bc999084b9115b6a56e/det-ar-attityden-dumbom-riks-nov-2016.pdf

- Hedlund A, A. M.-M. (2003). Arbete och Hälsa. Hämtat från En studie av ungdomars och anställdas syn på arbete i två kommuner i Dalarna: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4308/1/ah2003_02.pdf

- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (juni 2019). UNGA MED ATTITYD Arbete & arbetsmarknad. Hämtat från https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/unga_med_attityd_2019_del_2_arbete_och_arbetsmarknad.pdf

- Regeringskansliet. (u.d.). En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.Hämtat från https://www.regeringen.se/contentassets/98919a0ca0f1427491a3eef22a7d177c/en-nationell-strategi-for-hallbar-regional-tillvaxt-och-attraktionskraft-20152020.pdf

- Tillväxtverket. (2016). Uppdrag att främja samverkan mellan skola och industri för att motverka arbetskraftsbrist. Hämtat från https://tillvaxtverket.se/download/18.56b9445f1712e6adf7c8062e/1586261940051/Ä%202016-001575-08%20Slutrapport%20Samverkan%20Skola%20Industri%20343453_2_1.PDF

37 visningar

KONTAKTA OSS 

SKRIV ELLER RING TILL OSS OM DU HAR NÅGRA FRÅGOR. 
  • Facebook - White Circle
  • LinkedIn - White Circle
  • YouTube - White Circle

digitalisera industri